Jag vill flytta! Jag är less på malmö och allt som har med malmö att göra. Vill verkligen bort från denna tråkiga stad! Jag vill börja i Lund och flytta dit nu! Vill ni höra mina anledningar? Well, be prepared malmö-folk....


♥ jag är trött på alla creaps som bor här. Hur kan någon tro att det är ok att gå förbi en tjej, daska henne på rumpan och väldigt sliskit säga hej sexy?

♥ det är dött i Malmö. En tvättäkta no-life stad, finns nästan aldrig något att göra...

♥ känns som att man träffar precis samma människor vart man än går, hur tråkigt är inte det?

♥ "alla känner alla"-situationen börjar bli lagom uttjatad!

självklart har vårat älskade Malmö också sina ljusa stunder, men just idag, just ikväll var det verkligen inte så!
Nu kan jag likabra berätta vad det var som fick mig att hata Malmö under några timmar...

Nu när min kära mor ligger och kvider av en virusinfektion (precis som jag gjorde för någon dag sen) kan hon uppenbarligen inte stå uppe och laga mat. Därför blir det min uppgift att under några dagar ta någorlunda hand om lägenheten. Diskning, tvättning, städning you name it! Inga problem alls (under en kort stund tyckte jag till och med att det var en aning roande att diska!). När det däremot kommer till matlagning så freakar jag ut! Köket är inte min plats, och jag hör definitivt inte hemma där. Jag tycker varken om att laga mat och resultatet brukar inte bli speciellt ätbart (tänk: värre än skolmaten). Hur som helst så ville mamma ha kebab, och det minsta jag kunde göra var att gå ut och köpa det till henne och mig.
När jag väl kommer ut, så är det första jag stöter på X-antal förnämnda creaps.
Om jag går ut en fredagskväll i klackar, kort klänning och hård sminkning, fine, då ber man nästan om den uppmärksamheten och då tycker jag att man måste kunna hantera den. Men om det nu är så att jag går ut nästan osminkad och med håret in one big mess (och dessutom alldagligt klädd) för att gå ut och köpa mat, stöt fan inte på mig då!
Inte nog med det. Jag fick vandra runt i cirka 10 kebabställen, eftersom att visa hade löjligt höga priser och andra hade något märkligt kött. Give me a break! Jag stod liksom i Malmö, rena rama kebab-landet, och jag kunde inte hitta en enda ätbar kebab? förjävligt....

(detta var alltså dagens I-lands problem.)