Ibland går saker fel. väldigt fel. Fast man egentligen inte menade något illa med det. Känns som att det är mycket som gått fel på sista tiden, iallfall när det gäller en viss person.
Jag tror att jag har börjat lära mig av mina misstag. Fast samtidigt så blir jag misstolkad konstant. Vad beror det på? Är det jag som är otydlig eller andra som dömmer för snabbt? Honestly, så vet jag inte. Förmodligen är det en blanding av båda två. Jag kanske måste bättra mig ytterliggare ett snäpp? Bli bättre på att komunicera? För att i slutändan så är det ingen mer än jag som förlorar på det...

Imorgon börjar skolan igen och jag har ångest! Just nu känner jag att jag verkligen inte orkar dra upp all den stress som skolan innebär nu för tiden. Det blir för mycket, för ofta! Jag hinner inte med det jag vill, och om jag prioriterar fel, så går det illa. Det slutar med att jag sitter uppe halva nätter med en bok framför mig, och sitter jag uppe halva nätter innebär det att jag inte sover mer än fyra timmar den natten. Och det är alldeles för lite!(för min del iallafall!) Dagen efter i skolan så är jag dödstrött och okoncentrerad, dessutom med huvudvärk oftast. Inte nog med skolan. Nu framöver så kräver ju dansen också allt av en, och jag gör inte direkt mitt bästa med huvudvärk och cirka tre timmar back i mitt sömn-schema.

Jag måste klaga lite till...
Just nu så saknar jag J väldigt, väldigt mycket! Känns som att vi inte kommer att träffas på veckor!
Och som ett plus i kanten så är inte Camilla i skolan denna veckan heller, hon åker skidor istället, den jäveln!

Med detta vill jag säga tack för mig och förlåt!


(bara jag som totalt missat att Nelly Furtado blivit korthårig blondin?!)